Ett Folkets hus på kanten

I ett område i förvandling vid Malmös ytterkant undersöker detta projekt identitet och platsförankring med utgångspunkt i den standardiserade bostadsarkitekturen. Projektet önskar att skapa en överlappning och beröringspunkt i mellanrummet mellan en växande stadsdel, ett höghusområde från 70-talet och ett jordbrukslandskap.

I södra Malmö ligger ett långsmalt område där olika tider och motiv möts: en kil mellan stad, förstad och jordbrukslandskap. På ena sidan om denna kil ligger Malmös största stadsutvecklingsområde, Hyllie, där jordbruksmark bit för bit omvandlas till en tätbebyggd urban stadsdel. På andra sidan ligger Lindeborg, ett höghusområde som byggdes på 70-talet som en del av miljonprogrammet. När Lindeborg byggdes placerades några verksamhetslokaler och en tätt planterad strimla av träd längs bostadsområdets kant. Nu förflyttas stadens kant och detta område som tidigare var tröskeln mellan stad och land ligger nu kvar som en gräns mellan Lindeborg och den nya stadsdelen Hyllie. I denna tidsrumsliga spricka ligger mitt projekt, ett Folkets hus. 

Projektet har ett dubbelt program där bostäder och offentliga funktioner samsas under samma tak. I Folkets hus finns det bland annat en boxningshall, en dansstudio, verkstäder, ett ungdomsbibliotek, studie- och mötesrum, en bar, en liten teater och en stor sal. Begreppet Folkets hus är något självklart för de flesta svenskar samtidigt som begreppet besitter en dubbeltydighet. Det är ett hus där allvar och nöje, politik och kultur, högt och lågt, får samexistera. Denna dubbeltydighet återfinns i husets CLT-konstruktion, vilken möter och förhandlar med de många olika program och människor som ska bebo strukturen.