PLATSERNA VI DELAR

Sofia Martinelle
Navn
Sofia Martinelle
Uddannelsesgrad
Kandidat
Fagfelt
Arkitektur
Institut
Bygningskunst og Kultur
Program
Kunst og Arkitektur
År
2022

PLATSERNA VI DELAR

 

Platserna vi delar i staden, utanför staden, med varandra, med djuren, med naturen, med organismerna. 

Där vi är människor, där människor möter människor. Där människor möter omgivning. Där vi är kroppar, där kroppar möter kroppar. Att vara en kropp och känna sin kropp, att vara med sällskap och känna sitt sällskap. Att vara i en omgivning och känna sin omgivning. 

Parkeringsplats, badplats, hållplats, rastplats. Platserna där vi stannar upp, ett väntrum, ett tillstånd. Platserna till att uppehålla sig och som fyller upp platserna vi delar. 

 AFSÆT

Projektet går ut på att transformera ett parkeringshus i Københavns Indre By till ett badhus. Projektets fokus är kontexten, parkeringshusets princip och transformeringsprocessens avprövningar. Badhusets fokus är att vara en social mötesplats. 

Transformering av de resurser som redan finns bör vara en utgångspunkt för samhällen i förhållande till klimatet. De franska arkitekterna Lacaton & Vassal har ett måtto; Never demolishing or removing, but making the most of existing resources; making do with the poetry, fragility, qualities and defects, shortcomings, the natural ground (Lacaton and Vassal, 2021). Dem arbetar utifrån principen att det är bättre att utgå ifrån det vi redan har, att ta hänsyn till existerande resurser som värdefulla tillgångar, och inte döma ut det existerande som otillräckligt eller alltför begränsande. Transformationen av parkeringshuset poängterar Lacaton & Vassals princip genom att visa på att en av samhällets kallaste och mest livlösa plats har potential att bli varm och livlig. 

Parkeringshuset som idag representerar industrisamfundets maskineri och stadens fabrikation får bibliskt sett nytt liv genom att transformeras till en plats där vatten, kroppslighet och tillgänglighet står i fokus. Med landskapet som utgångspunkt strävar badhuset efter att vara en social, kroppslig och intim oas i kontrast till den maskinära plats den är idag. Badhuset är ett försök att se på arkitektur som något som kan bidra till integration inom samfund, för att i sin tur belysa hur samfund integrerar med sin omgivning, både socialt och ekologiskt. Platser representerar samhällens prioriteringar och idéal. Men kan man påverka samhällens idéal genom dess platser?

 

 

 

Parkeringshuset 

Registrerande foton

1
/20

Badhuset

 

 70-talet kritiserar Gordon Matta-Clark det moderna samhällets fabrikation genom att göra extrema snitt genom vardagliga byggnader som har dömts ut till att rivas för att ge plats till nya byggnader. Matta-Clarks verk The hole symboliserar sorg och ensamhet i den moderna världen; The story of the transformation and subsequent destruction of a building holds the idea of sadness and abandon but also the hole is a metaphysic interpretation of our lonely modern life (Hernán Barría, 2011). Med inspiration av Matta-Clarks teknik görs utskärningar i parkeringshuset för att ge nytt liv till ett badhus.

1
/3

Tegninger

1
/8
Karré plan
Tak
Stue
Bad
Snitt väst
Snitt syd
Plan stue kontext
Utsnitt syd

1:300 karré modell 

1
/3

1:50 modell

1
/17
Tak
Stue
Bad

Utskärningar görs i olika former i betongolvet. Utskärningarna är öppna hålrum som släpper in ljus, regn och vind och blir kontakten till den dagliga rytmens gång. De blir även blickfång till nästa rum, som ger en upplevelse av att vara tätt inpå något som man samtidigt har en lång sträcka för att ta sig till.

Innergården används som en trädgård och samlingsplats, här är utskärningarna stora och kantade av räcken. Éntreplanet blir en samlad och öppen yta där väggar tas bort och lämnar kvar ett naket betongrid. Här är utskärningarna mindre och täckta av elefantgrid som gör det möjligt att passera över utskärningarna. På éntreplanet finns café och entré till badhuset som består av inglasade rum, som lösa objekt i ett öppet landskap.

Badhuset ligger i bottenplanet. Här blir taknivån dubblerad genom att en etage tas bort, varav betongridets stomme är kvar. Badhuset består av en glas isolerad del med omklädningsrum, simbassäng och mindre bassänger för rengöring och avkoppling. Utanför den isolerade delen finns uppsamlingspooler som samlar upp det regnvatten som kommer in från de öppna utskärningshålen. Över tid skapas en kontrast mellan den isolerade ytan och den öppna ytan, när regn och vind sätter sig i betongen. 

Landskaplig fenomenologi

Registreringar och referenser

1
/7
Møn, registrerande foto
Møn, registrerande foto
Møn, registrerande foto
Helmer MasOlle Vinterlandskap
Helmer MasOlle Vinterlandskap
Japanskt sentō
Cisternerne, registrerande foto

Under 60- och 70-talet växte the Light and Space Movement fram i Los Angeles. Den baserades på en grupp konstnärer som var intresserade av att undersöka hur rumslighet påverkar oss psykologiskt och socialt samt hur rumslighet kan skapa en känslomässig upplevelse, med utgångspunkt i fenomenologi. Det fanns ett intresse av att undersöka; Hvordan vi sanser den verden, vi er en del af, genom ljusstudier, fenomenologi och rumsliga dispositioner (Copenhagen Contemporary, 2022).

Med en liknande utgångspunkt har jag undersökt den känslomässiga upplevelsen av badhuset genom olika arkitektoniska medel. Fokus har varit att undersöka huruvida landskapliga fenomen, som kontrast till platsens och stadens fabrikation, kan bidra till att skapa en intim och direkt relation mellan kroppen och dess omgivning.

Processen har gått ut på att avpröva horisonten och himlarumet, höjdnivåer, skifte i takt och bryten, öppna ytor i kontrast till inramningar, ljusets dagliga gång, och andra naturliga rytmer. Målet med arkitekturen har inte varit att efterlikna ett landskap, men att arbeta med de nämnda elementen för att fånga en viss stämning som överensstämmer med ett landskap. Badhuset avprövar därmed om upplevelsen av platsen som ett landskapligt fenomen kan bidra till platsens kroppslighet.

Människan, som en biologisk varelse, har en direkt relation till andra biologiska ting. Genom att betona det kroppsliga, betonas även det humana och biologiska, som i sig har en direkt relaiton till naturen och ekologin.

Process 1:50 modell

1
/12

Skisser

En skisserie om kroppslighet

1
/13

Kroppslighet - Den meningsbärande upplevelsen av den levda kroppen. Vi lever i en upplevd omvärld där våra sinnesorgan utgör grunden för den bild av omvärlden vi befinner oss i. 

Den kroppslighet, hvilken vi i denna verlden bära (Pontus Wikner, 1889).

 

Sammanfattning

 

Man kan vara kritisk mot den inställning vi har till att lösa de klimatproblem vi står inför, eftersom det är samma inställning som har lett oss till våra problem. Det är en inställning om att styra och ändra våra omständigheter så att dem än en gång passar oss. 

Social problematik går hand i hand med ekologiska problem, samhällen som inte möjligör integrerande strukturer som förhåller sig till naturen utgör problem för ekologiska system. Mötesplatser som lägger sig utanför den konsumerande och presterande världen behöver ta sig fler former, talas om i fler sammanhang, få ett större fokus. Tillgängliga sociala rum i staden som samlar olika typer av människor kan bidra till integration och samhörighet inom lokala sfärer. 

Ett badhus har potential att vara en kroppslig och social oas, som kan vara en kontrasterande mötespunkt till industrisamfundets fabrikation och de privata rutiner som rengöringens funktion består av idag. 

Parkeringshusets transformation representerar förändring, men med anpassning och respekt för platsens rådande premisser. Med landskapet som utgångspunkt strävar badhuset efter att vara en social, kroppslig och intim oas i kontrast till den maskinära plats den är idag. Badhuset är ett försök att se på arkitektur som något som kan bidra till integration inom samfund, för att i sin tur belysa hur samfund integrerar med sin omgivning, både socialt och ekologiskt. 

 

Källor

Barría Chateau, Hernán, The cut, the hole and the eclipse: Matta-Clark’s sections, Arquitetura Revista, 2011

Lacaton, Anne, Vassal, Jean-Philippe, Lacaton&Vassal, free space, transformation, habiter, Fundation ICO, 2021, s. 43

Light and space, Copenhagen Contemporary, 2022

Wikner, Pontus, Samlade predikningar. Utg. af O. Quensel, Stockholm, 1889

 

 

Det Kongelige Akademi understøtter FN’s verdensmål

Siden 2017 har Det Kongelige Akademi arbejdet med FN’s verdensmål. Det afspejler sig i forskning, undervisning og afgangsprojekter. Dette projekt har forholdt sig til følgende FN-mål
CV