A
Kaffebränneriet
Navn
Ella Anna-Vera Finne
Uddannelsesgrad
Kandidat
Fagfelt
Arkitektur
Institut
Bygningskunst og Teknologi
Program
Bosætning, Økologi og Tektonik
År
2024
Afgansprojektet "Kaffebränneriet - från industrins arv till hållbar utveckling" är en transformation av Kaffebränneriet "Ali-kaffe tornet" på Filipstad, Oslo.
Hur kan man framhäva värdet av industri i hamnen, för att säkerställa att byggnadens historiska och industriella karaktär förblir intakt, samtidigt som den anpassas till nya ändamål? Hur kan byggnaden öppnas upp för att attrahera en ökad mångfald?
Vi valde att ta utgångspunkt i en befintlig byggnad med stark anknytning till Filipstads tidigare indutri. Byggnaden är ett nedlagt kaffebränneri som är en möjlig del av den nya utvecklingsplanen för hamnområdet då kommunen har planer på att bygga nya bostäder. Det finns även en risk att byggnaden rivs om de inte finner en grund för att den ska bevaras.
I projektet har vi undersökt hur man kan skapa en struktur som välkomnar produktion och bostäder på en och samma plats. Målet var att undersöka hur produktionen och industrin kan tillgängliggöras för förbrukaren och den boende. Denna struktur ska förstås som en produktionsarena där det skapas en dialog mellan besökare och de boende med industrin.
Utformningen av byggnaden har fokuserat på att skapa en synlig produktion för att öka kunskaperna om konsumtion hos befolkningen. Därmed huserar byggnadens mer offentliga rum både förmedlingsytor men också lättbesökta områden som exempelvis kafé och butik. De mer offentliga ytorna är placerade i byggnadens nedre del som titelerar sig som ”boxen” och är lättillgängligt för besökare i och med dess placering. Vi har även valt att öppna upp byggnaden och därmed skapa en ökad transparens.
Bostäderna i byggnaden har fått sin utformning från en slags motreaktion på Oslo hamns befintliga bostäder. Därmed är bostäderna i kaffetornet utformade för att hålla priset nere, därmed med optimerade ytor samt större gemensamma ytor i tre kollegier.
Hela projektet var utformat efter en transformationsstrategi som är baserad på registreringar från byggnaden och med fokus på att bevara de existerande kvalitéerna i byggnaden med få tillägg. Projektets resultat är därmed en slutprodukt där vi tagit vara på byggnadens karaktär och identitet där vi samtidigt sett på hur man kan öppna upp byggnaden för besökare.
Projektet genomfördes tillsammans med Zoe Vardund Simpson.
Invändig stålkonstruktion till messanin.
Transformationsstrategi
Hela projektet är utformat efter en transformationsstrategi som är baserad på registreringar från byggnaden och med fokus på att bevara de existerande kvalitéerna i byggnaden med få tillägg.
Denna strategi är utformad efter intervjuer, en analys av byggnadens olika rum samt fasad och byggnadens historia.
Vi har lagt stor vikt i att behålla byggnadens identitet genom att se på hur vi kan tillgöra element i byggnaden istället för att ta bort något. Byggnaden har robusta material som betong och de material vi tillför har varit antingen av trä eller återanvänd stål från kringliggande byggnader.
Strategin bygger också på att se möjligheterna med att öppna upp byggnaden för besökare, och därmed har vissa ytterväggar fått en högre transparens.
Kaffeproduktion med förmedling
Byggnaden får behålla sin ursprungliga funktion med kaffebränneri som länge satt prägel på platsen med kaffedoften. Bränneriet nedskaleras och placeras i byggnadens mer lättillgängliga del närmast markplan.
Inom boxens ramar finns i det nya produktionsområdet även kafé, kontorsplatser och förmedlingsområden för besökare, fabriksarbetare och verksamheter utifrån. Genom att skapa en synlig produktion, både invändigt och utvändigt, kan man öka kunskaperna och förståelsen kring konsumtion.
Produktionen har även tidigare varit en viktig del av området och genom att behålla produktionen i byggnaden bibehåller man även en del av platsens tidigare identitet.
Byggnadens nya huvudentré med tidigare byggnads befintliga grund.
Visualisering då man ser från huvudentrén bort mot kaféet.
Bränneriets nya placering med forskningsytor uppe på den befintliga messaninen.
Ett kik ner mellan silosarna från första våningen ner till kaféet på entrévåningen.
Bränneriets bostäder
Byggnadens bostäder har fungerat som ett motsvar på den befintliga bostadsmarknaden i Oslo, med många dyra bostäder efter fjordens kant. Bostäderna i byggnaden fokuserar på att ha en privat zon där man delar funktioner tillsammans med andra. I byggnaden finns även mindre studiolägenheter. Variationen av bostadsformer och storlekar på de privata zonerna i bostäderna skapar möjligheter för en högre diversitet bland de som bor där.
Utformningen av bostäderna har styrts av byggnadens exteriöra vertikala band. Denna struktur har skapat bostäder som gärna använder den generösa takhöjd som finns i de flesta våningsplan, vilket öppnar upp för messaniner. Byggnaden skapade möjligheter att både använda befintliga messaniner samt väggar, men också att tillföra nya väggar och messaniner. Men redan existerande väggar och golv är kvar.
Trevåningskollegiet som är placerat längst upp i tornet på byggnaden.
Planskisser av kollegie i tre våningsplan med messaniner.
Snitt av byggnaden, både med bostäderna och bränneriet.
Modell av nya produktionsdelen.
Det Kongelige Akademi understøtter FN’s verdensmål
Siden 2017 har Det Kongelige Akademi arbejdet med FN’s verdensmål. Det afspejler sig i forskning, undervisning og afgangsprojekter. Dette projekt har forholdt sig til følgende FN-mål
